Om Tuve
Redan för 8000-9000 år sedan, när havet stod 15-25 meter högre än idag, fanns människor i det område som vi nu kallar Tuve. Det var stenålderns jägare och fiskare som slog läger vid stränderna av det forntida Kville-sundet och den dåtida Skändla-ön. De spår de lämnat efter sig är enkla små yxor och pilspetsar av flinta samt mängder av flintskärvor.
Små odlingar och betande husdjur började dyka upp i det forntida Tuve för bortåt 6000 år sedan. Från denna tid finns fint dekorerade lerkärl och stora slipade flintyxor, som man kunde fälla träd med.
Så småningom lärde man sig tillverka redskap och smycken av brons. Vid utgrävningar i Tuve har arkeologerna funnit spår av bronsgjutning och små bronsföremål från den så kallade bronsåldern för cirka 3000 år sedan. Från denna tid är också de stora gravrösena på Skändlaberget och hällristningen i Unnered.
Från århundradena omkring Kristi födelse finns gravar kända på flera ställen i Tuve, bl.a. den stora domarringen i Tången och gravfältet på Prästegårdshög intill Tuve kyrka.
Sydväst om Skändlaberget låg en vikingatidsgård för cirka 1000 år sedan. Strax intill ligger ännu delar av gårdsgravfältet. Fynden från några bortgrävda gravhögar berättar om livet på gården - kokkärl av lera och täljsten, knivar och skäror av järn, vävredskap, benkammar, små glaspärlor m.m.
När tuveborna blev kristna och den första lilla träkyrkan byggdes hörde Tuve, liksom hela Hisingen, till Norge. Troligen byggdes stenkyrkan också under norska tiden, i början av 1200-talet. Senare under 1200-talet kom Tuve och Lundby socknar att tillhöra Sverige och området blev en orolig gränstrakt fram till 1658, då Bohuslän inklusive hela Hisingen blev svenskt. Ännu var det inte helt slut på krig och oroligheter. Ett kärl med nästan 700 silvermynt gömdes undan i jorden på 1670-talet på Gunnestorps mark. Namnet Silverfyndsvägen påminner om detta.
Under mycket lång tid, ända fram till mitten av 1900-talet, var Tuve en utpräglad jordbruksbygd med större och mindre byar och gårdar - Grimbo, Gunnestorp, Glöstorp, Norum, Tången, Tuve, Skändla, Kättilsröd, Unnered, Huke och Holm. De tre Holmgårdarna slogs under 1600-talet ihop till en stor gård, som blev Holms säteri. Förutom i Skändla finns få spår efter alla gårdarna, men de lever kvar i många gatunamn. Av alla de små torpen finns nästan ingenting kvar.
Närheten till staden Göteborg gjorde att många Tuve-bönder ägnade sig åt torghandel. På Grimbos marker längst i söder växte också ett par handelsträdgårdar upp i början av 1900-talet - Svenssons på Hildedal och Bröderna Sundqvists.
Under 1900-talets andra hälft skedde stora förändringar. År 1967 upphörde Tuve att vara en egen kommun och blev en stadsdel i Göteborg. På de gamla åkermarkerna byggdes villor, hyreshus och skolor. Ett centrum växte upp kring Tuve Torg med butiker, bibliotek, vårdcentral och en ny kyrka, Glöstorpskyrkan. Industrier etablerades - i mindre skala i söder kring Grimboåsen och i väster Volvo Lastvagnars stora fabrik. Idrottsanläggning, golfbana m.m. är relativt sena nykomlingar. 30 november 1977 drabbades Tuve av en naturkatastrof, ett stort jordskred som tog 9 människors liv och förstörde ett 70-tal villor och radhus.